Hope.

tankar. jag berättade i stort sett allt. nästan. inte direkt. men han tyckte att det var skitjobbigt. att höra. han visste inte vad han skulle säga. han blev nästintill stum. och han är inte den typen. kan inte klandra honom. dagen efter ringde han. antar att han hunnit smälta allt då. han brukar inte ringa när han är på jobbet. igår var han på jobbet. och hade gått i väg, till toaletten, för att ringa. "jag är på toaletten.. eller jag är inte på toaletten. men här inne.. det är lättare att prata här.." ganska gulligt ändå.

men jag har inte ringt upp, efter det missade samtalet igår. ska inte ringa upp heller. kommer inte. jag ska krypa till kojs alldeles strax. & gosa med albin imorgon. längtar.

fan. jag vill bara.. NEJ!