My boyfriend can't fix all of my problems, but he promise me that I won't have to face them alone.







mucahit dök upp i mina tankar när jag försökte somna igårkväll. på den där veckan då vi var tillsammans. det var en av de bästa veckorna i mitt liv. kan inte säga att det var kärlek vid första ögonkastet, men ganska nära.

det började med att mucahit var snäll och tog hand om mig när jag var sjuk. så fort jag badade så började jag hosta helt hysteriskt. det har väl med saltvattnet och göra, som gör så att förkylningen löses upp. han ropade på mig "DENIZ" och matade mig med två skedar honung och en klunk cocacola. och sedan kom han med kokhett vatten med honung i.

fortsättningen blev en massa bus. jag älskar sånt där. när vi satt och käkade lunch så satt jag med ryggen mot styrhytten. helt plötsligt får jag iskallt vatten hällt vid nacken och ner på ryggen. haha, jag bara flög upp ur stolen och vänder mig om. vem står inte där om inte någon mindre än mucahit? med ett stort flin på läpparna och en tom vattenflaska i handen. och jag är inte den som bara tar emot. jag ger igen! ;)

det var så fruktansvärt roligt när vi åkte jetski tillsammans. mucahit frågade om jag ville åka med honom så jag satte mig bakom honom och lät honom få styla lite. hehe. när vi kommit en bra bit ut på öppet hav så fick han motorstopp. och jag var den som fick igång jetskin igen. det störde nog hans ego lite. för direkt efter det så gasade han på så-ini-helvete. jag fick krampaktigt hålla om honom för att inte flyga av. sist gör han en u-sväng precis framför båten igen.... och han trillar i. bara han, inte jag. jag tänkte att; yes, nu tar jag jetskin och åker själv. men så kommer jag på att han har ju nyckeln runt sin handled, så fick hjälpa honom upp igen.

då var han inte speciellt glad. så han gasade tusen gånger mer än vad han gjorde innan och svängde hit och dit som en jävla idiot. fram tills dess att jag tappade taget och flög baklänges och gjorde något konstig volt rakt ner i vattnet. eller nä, på något konstigt vänster lyckades jag slå i rumpan. (och hej vilket blåmärke!) när jag lyckades komma upp till vattenytan igen ser jag att alla på båten står och asgarvar och pekar på mig. fuck..

men kvällen då vi skulle åka taxibåt till disco-ön, var det som verkligen fick mitt hjärta på fall. han satte sig jämte mig och tog min hand. och han visste hur dåligt jag mådde just nu. det var verkligen en fin gest. finaste stunden var lite senare, när vi satt mitt i natten och tittade på stjärnorna. och han helt plötsligt kysste mig och sa; "I'm falling in love with you."

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0