Hope.

jag har egentligen så jäkla mycket som snurrar i huvudet, så jag vet inte hur jag ska börja? måste ju få ur mig det på något sätt. jag vet inte exakt vad jag tänker på, men jag tror jag vet? se, jag vet inte ens vad jag ska skriva. jag kan inte formulera mig på rätt sätt. kanske mest för att jag inte vill blotta mina innersta tankar på en blogg, där jag inte har någon aning om vad ni är för typ av människor som läser. jo, vissa människor vet jag vilka det är. men resten av er är bara anonyma siffror i statistiken.


jofan. jag vet. jag vet vad som snurrar i huvudet. men det kommer inte ut genom fingertopparna. jag vill inte berätta för er. var inte oroliga, det är inget destruktivt - det är inte gamla jag som tänker idag. det är den nya jag. jag är dock lite främling med mig själv också. men.

vafan. jag får inte till det. får inte fram orden. jag kan inte beskriva.


jag har iaf kommit till insikt. jag har kommit till insikt med något som jag har förnekat. och ibland slår insikten till en så jävla hårt, rakt i ansiktet. jag har kommit till insikt med något som jag har försökt förtränga, förvränga. jag har försökt lura mig själv att det inte alls är så, fast det ÄR ju faktiskt så.


förstår ni? nej, förmodligen inte.


jag måste tänka mer. men jag vågar inte riktigt gå djupare och analysera. så därför snurrar alla tusen tankar om och om igen. hur ska jag hitta lösningen på min insikt? hur går man vidare?


livet är fan svårt ibland.