i've been working awful hard for you.


tankar och tårar. det är som de går hand i hand. jag tycker inte om min psykolog. vet inte om det har med att han är kille och göra.. kan inte "prata" med honom.. han fattar liksom inte. han tror jag har posttraumatiskt stressyndrom av det som hände för en månad sen. nej, säger jag till honom. men han lyssnar inte. han tror att jag "förnekar". panikångesten fanns INNAN det som hände för en månad sen. jag lider inte av PTS.

en vacker dag ska jag också vara lycklig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0